Flatruet igen!

 

Nu kändes det skönt att få komma bort ett tag

och vi hade pratat om att åka tillbaka till Flatruet.

Sagt och gjort, jag packade husbilen och Kenneth fyllde vatten...

...och fyllde däcken med för mycket luft!

Hjälp, vad det skakade på dåliga vägar uppöver!

 

Det är några mil dit så vi stannade på en lägerplats efter Österdalälven.

Ganska fullt med husbilar men vi tryckte in oss.

 

Så fortsatte vi, tankade i Funäsdalen, märktes att det var semester.

Vid 16-tiden var vi framme.

Så skönt, så underbart!

Ingen tv, ingen radio bara renar och renskötare, husbilar

och regn, som smattrade på husbilstaket.

 

Funäsdalen.

Kossorna gick fritt.

En av flera renhjordar, som passerade.

"Riktiga cykelstyren"!

Det är verkligen Flatruet!

 

Så blev det dags att lämna vattenhålet för den här gången.

 

Passerade Börtnan, där de slår köldrekord hela vintrarna.

I Åsarna skulle vi fika och köpa tunnbröd...stängt och bommat.

Istället hittade vi denna maffiga bro.

Fikade i husbilen istället.

På Rätans camping slog vi läger för natten, lugnt och skönt

om man undantar hundgläfs här och där.

 

Nästa natt bodde vi i Borlänge på Mellsta camping, ingen vidare trevlig camping

men lugnt och tyst.

 

Vi tog oss så småningom till Söderbärke för samtal med prästen,

som ska förrätta begravningen av pappa.

Verkligen en människopräst!

Vi stannade ett par timmar och pratade om allt möjligt.

 

Hemma igen, Kenneth skulle till läkare för årlig koll

men sedan drog vi vidare!

Denna gång till Arkösund.

Där stod vi två nätter på campingen.

Övervägande delen av campingen utgjordes av säsongsboende.

De hade sina blomsterodlingar och trädäck med utemöbler, parasoll och staket runt om.

 

Sista natten vi var ute intog vi Femöres ställplats.

Fast vi kom tidigt var det fullt men vi knö in oss där också!

 

Vi gav oss ut på böljan den blå...

...och färjade över Bråviken.

 

Broderade klart kudden.

I hamnen vi Oxelsösund drog två bogserbåtar ut ett stort fartyg från kajen.

Lite spännande att titta på.

 

I går, söndag, kom vi hem till vardagsbestyren.

Jag måste bara berätta att äntligen satte jag mej bakom ratten på vår husbil.

Ganska koncentrerad var jag men allteftersom jag gasade på så gick det bättre och bättre.

Det var ju hur kul som helst!

Nu kan Kenneth ta hand om matlagningen!!!