Nu är hösten här...

 

 

...konstaterade Kenneth ikväll.

Varför tycker du det, frågade jag.

Jo, du har ju börjat studiecirklarna igen.

 

Stämmer.

Jag började knypplingen i Örebro ikväll och var bara tvungen att sätta upp en ny spets på dynan.

 

Vi började annars tidigt (tidigt för mej) imorse, kl. 8. 

 

Kenneth skulle till ögonmottagningen för ögonbottenfotografering.

De bygger och bygger och bygger vid USÖ så vi hittade inte ingången.

 

Det tog ju en stund för Kenneth så jag åkte och handlade livs under tiden.

 

När vi kom hem åkte jag över till mamma med lite mat, som inte gick åt hos oss.

Hon blir så glad när hon får lite annan mat än den hon lagar.

Mamma är 88 år och bor ensam sedan pappa dog ifjol men klarar sej väldigt bra med allt, så skönt.

 

En god vän fick sluta sina dagar i lördags.

Hon var 91 år.

Hennes goda vän och hund gick bort för ett par veckor sedan och jag hade på känn att Gunhild inte skulle vara med så länge efter Chanels död.

Så ledsamt för vi hade mycket intressanta diskussioner när vi träffades.

Gunhild skrev mycket på FB, minnen och anekdoter, långa inlägg.

Sånt är livet.

Ta vara på varandra!

Ni vet inte hur länge ni har varandra!