Bröllopsdag!

Den sjätte november 1929 gifte sej min mormor och morfar.

Jag tror det var lite bråttom för mamma är född första mars året därpå.

 

Mormor Astrid kom till granngården som piga.

Hon bodde i Hjulsjö hos sin mamma och styvfar.

 

Morfar Martin var bondson och ende sonen.

De träffades, tror jag, när trösklaget samlades på vintern för att tröska säden.

Det sa visst klick meddetsamma.

Mormor var väl inte så väl sedd i bondehemmet, piga som la an på ende sonen!

Men när det verkligen gällde så dög ingen annan än mormor åt svärmor.

 

Mormor skötte om hela huset, lagade väldigt god mat, var med ute på åkrarna

och mjölkade korna om kvällen. 

Morfar var en riktig arbetskarl också.

När mamma var 13 år, 1943, så brann hela gården ner till grunden.

Morfar och mormor byggde upp allt igen.

 

Båda två var engagerade i politiken i bondeförbundet, senare centern.

Mormor var kassör i kvinnoföreningen och morfar satt i kommunfullmäktige.

 

Jag tillbringade mina första fem år hos dem, mamma och pappa var inte gifta då.

Det var nog den lyckligaste tiden i mitt liv (innan jag träffade Kenneth).

 

Morfar gick tyvärr bort alldeles för tidigt, bara 69 år dog han i en hjärtattack.

Mormor blev 83 år och hon gick in i dimman så småningom, så ledsamt att se henne sådan.