En riktig surdeg!

 

Det är kul när något hantverk blir klart.

Den här koftan eller ullpälsen, köpte jag garn till på Gotland 2010.

Vi besökte en kvinna, Ullamaj Skoglund, på södra ön. Jag hade läst om henne.

Hon tottspann ullen så den ser ut som fårullen. Spännande och så klart köpte jag ju det tottspunna garnet.

Det var lite jobbigt att sticka av det men jag stretade på.

Insåg att det inte skulle räcka till ärmar då jag förlängde koftan lite.

Så blev den naturligtvis liggande.

När vi åkte norröver 2015, var jag tvungen att ha något för händer.

Vi åkte via våra vänner i Kukkola till Nordkap i juni.

Jag tog med stickor och melerat rött garn från Kampes och en idé i mitt huvud.

Satte igång och ärmarna blev mönsterstickade.

Nu är den hopsydd, ärmarna isydda och knappar har också tagit plats, 13 år efter att jag köpte garnet!

Jaja...Rom byggdes ju inte på en dag heller!!!

Påsken!

 Påskafton.

I år skulle vi fira hos oss som vanligt, hade Ebba bestämt.

Det ska vara som vanligt, sådäså!

Tösabiten bodde hos oss på påsklovet. I Lilla stugan. Och jagade spindlar.

Usch ja, de var stora, svarta och feta rackare.

Hon ville lära sej virka och jag har ju gott om garn så det var bara att välja. 

Vilken dröm, sa hon, bara att välja på allt garn du har farmor! Mmm... 

Jag kokade äggen på fredagen efter alla konstens regler med blåbär och ättika.

Kollade efter fem minuter och det var inte mycket färg på dem.

Hittade en flaska med blå karamellfärg som jag vände upp och ner på och se...äggen blev blå!

De mjukkokta äggen kokade jag med lökskal och de blev rödbruna. 

Ebba dukade och fotade.

Våra barn, Laila med sambo, Mikael med  fru och Ebba förstås kom och smakade av påskmaten.  

Min tovade påskhöna, som Kenneth svetsat ställning till.

Sedan letade "barnen" efter påskägg i trädgården.

Ebba visar påsktårtan.

Hon dekorerade tårtan, solgul påsktårta heter den och solgul var den verkligen!

Vi satt ute i vårvärmen och fikade, så skönt! Första gången i år.

Det har varit en skön och solig påskhelg. Nu återgår allting till det normala, dvs en massa måsten. Hoppas bara att solen fortsätter att värma oss.

För en vecka sedan hade vi en tofsvipa i trädgården.

I trädgården! Min vårfågel! Fatta va glad jag blev!

Finns inte finare fågel, tycker jag.

Kanske för att den alltid fanns runtom mej på våren när jag harvade. Man fick se upp så man inte körde över deras bo med harven. Ibland fick jag gå ur traktorn och endera flytta lite på boet eller också lägga tillbaka äggen om de ramlat ur.

...och nu var hon i min trädgård!!!