Hösten är här!

 Förr om hösten kunde jag deppa ner mej totalt, ljuset försvann, det regnade och var mörkt, hemskt. Nu tycker jag om hösten. Det är mörkt och det kan regna dagar i sträck men de klara, fina dagarna är underbara. Jag kan andas igen och färgerna i naturen, alltså så underbart.

Idag är inte livet så underbart, genomförkyld och rakblad i halsen. Jaja, bara att vänta ut eländet. Det går över på en vecka eller sju dagar!

Arbetet går vidare på taket, läkterna spikade.

Torsten på skorsten putsar densamma.

I tisdags gjorde vävgänget en utflykt till Tant Grön i Vintrosa. Vi åt god mat, strosade runt bland växter, kläder och diverse prydnadssaker, som man inte behöver. Kaffedags och jag såg en igelkott bland godsakerna. Det var chokladbollssmet, som de format som en kotte och rullat bakdelen i chokladströssel, mums.  

I torsdags kväll åkte Kenneth och jag till Nävestakyrkan för att lyssna på Tomas Molin. Han har skrivit tre böcker om ödehus, som han hittat och fotat på sina turer runtom i Närke, del av Värmland och Västmanland. Han har tagit reda på historien om varför huset står öde men han berättar aldrig var det finns. En trevlig berättarafton med mycket folk från bygden.

Ett skogvaktarboställe. Den skogvaktaren måste ha haft en särställning så vackert utformat som det huset var!

Skorstenen putsad och klar, lite färg fattas.

I veckan kom de här hantverkstidningarna så det var rena julafton i Torsta.

Skjutsade sonen till sjukhuset med magont. Läkaren trodde på blindtarmsinflammation. Mycket riktigt, igår opererades han. Skönt att bli av med den lille rackaren.

Jag satte äppledricka i veckan och idag är det dags att sila den och avsmaka. Spännande för jag har aldrig gjort dricka förut.

Ha en fortsatt bra helg!   

Veckan som gått!

 Äntligen har vi snickare här som lägger om taket! Huset byggdes 1926 och taket har inte bytts ut under alla år, snart hundra, så det behövdes.

Nedre delen av taket på baksidan av huset har de tagit bort tegelpannorna på. Det är spåntak under.

Undertaket lagt och reglar på.

 

Läkt spikad och pannorna på övre delen borta. Det är brutet tak på vårt hus.

Baksidan av taket nästan klart.

Basen för basset...

Framsidan påbörjad.

Lite skräp blir det ju alltid.

Mannen på taket!

Full fart på grabbarna. Jag kom ut från vävstugan och fick syn på dem över biltaket.

Så här ser det ut nu när veckan är slut. De har jobbat på bra, trodde kanske inte att de skulle komma så här långt. Nästa år måste vi tvätta målningen på huset och måla om. Det blir 20 år sedan vi isolerade och målade så det är på tiden.

Jag fick order i fredags att måla vindskivorna. Vi måste skaffa färg och färgen heter ärtskida. I tredje färgaffären kunde de hjälpa oss att få något sånär rätt kulör. Vävstugan fick göras om till målarverkstad.

Efter en strykning så tycker jag att "ärtskidan" blir bra.

Nu ska jag ut och göra andra omgången för imorgon, måndag, måste brädorna ut, knyppelcirkel på eftermiddagen (ler).

Många kassar blev det!

 Under pandemin tog vi oss för att handla livsmedel online. Det fanns ingen livsmedelsaffär i närheten så vi fick köra minst 1,5 mil för att handla. Vi tyckte det fungerade bra att göra våra inköp så och det har vi fortsatt med. Jag tycker det är så trist att gå i affärer, vilka som! Beställer någon eller några dagar innan vi hämtar. Allt har varit till belåtenhet hittills så vi fortsätter.

Aldrig har det blivit så många kassar som det blev förra veckan, åtta stycken. Fast i en var det  två frysta varor och i en annan hade de lagt en stor toapappers bal, onödigt att lägga den i en kasse men, men... Affären tar ingen avgift för att de packar och kassarna kostar inget de heller, inbakade i priset kanske.

I söndags uppvaktade barnen med familjer Kenneth och då serverade jag mat. Barnbarnet ville ha kalops så det kokade jag. Sedan blev det naturligtvis fika med bullar, kakor och en äppletosca med grädde till. Hissade flaggan för Mikael också eftersom sonen heter så.

Till lunch en dag i veckan stekte jag blodpudding och bacon med lingon till och ett glas mjölk, så gott.

Vi har lite tomt i vävstolarna så jag varpade till en ripslöpare.

När jag ändå höll på så varpade jag en till ripsväv. Jag tittade på följesedeln till garnerna och såg att jag köpte dem 2006. Det kan vara på tiden att de blir löpare än att de ligger i en låda!

Medan jag stod och vevade med varpan slängde jag ett öga genom fönstret och fick se en älgko med kalv stå i solskenet och beta. Syns inte så bra men kon tittar rakt på mej. Ståtliga djur är det. Efter en stund sprang de in i skogen.