Drömmar måste man ha!

Idag i gråvädret och blåsten tog jag en sväng med stavarna. Det är ju fortfarande väldigt varmt, +9 grader. Skönt, det går inte åt så mycket ved och ingen snö att skotta! Maken åkte till en kompis i Värmland nu på eftermiddagen och sonen med familj åker till Småland över helgen. Då är det skönt att det inte är halt i alla fall.

 

Vid den här lustigt växta granen brukar jag vända när jag är ute och stavar. Ett härligt klätterträd är det och barnen i närheten hade byggt en koja i det!

 

 

Jag passerar denna gård på min promenad. Stora barnbarnet och jag var en del ute och gick när hon bodde hos oss och då skulle vi gå hit. Vi drömde, både hon och jag, om att vi köpte gården och bosatte oss här!

 

 

Här, i nya huset, skulle maken och jag bo...

 

 

...och här, i gamla huvudbyggnaden, skulle barnbarnet bo.

 

 

Min hantverkslokal!

Stor och härlig trädgård finns också med mycket fruktträd.

 

 

Stora uthus finns för makens hantverk, alla militärbilar och lastbilar och traktorer m.m.

 

När jag står här och tittar och ser de båda grindarna så tänker jag på hur det var när vägen gick här. Fullt med folk, som arbetade här, för det var en relativt stor gård, och man stannade kanske vid grinden och språkade en stund. Ingen stress och inget jäkt, som det är idag. Visst var det slitigt förr men jag tror man hade mer ro och om man var ledig så flängde man inte runt på allt som man "måste" idag! Nu blev jag visst väldigt allvarsam men jag blir alltid så rofylld när jag passerar den här gården och måste stanna en stund och insupa atmosfären! Få se hur det går nu, för farbrorn, som var mycket där, avled i höstas och släkten finns visst i Stockholm. De höll begravningen för honom i den gamla huvudbyggnaden. Fint, tycker jag!

Ja, sådana drömmar kan man ha!

 

Nu ska jag sluta drömma och ta hand om tvätten, så realistiskt!

 

Hörrdu, solen tittar fram!

 

Kram tills vi hörs!