Morgonstund har guld i mun...

...det tror i varje fall inte jag.

Tre morgnar, denna vecka, har jag varit tvungen att släpa mej ur sängen kl. 7.00!

Alltså, är man pensionär ska man väl för bövelen inte behöva gå upp så tidigt.

Jojomensan!

  Jag berättade i ett tidigare inlägg att jag skulle ha en blodtrycksmanschett på mej i 24 timmar.

Jag hörde inget från VC på ett par månader så jag blev tvungen att ringa och påminna dem.

Så kom kallelsen.

Kl. 8.15 skulle jag infinna mej.

När jag då hade påminnt dem och till slut fick den tiden var det bara att pallra sej iväg.

 

Sedan måste jag åka tillbaka med manschetten nästa morgon.

Den skulle vara på VC kl. 8.00 för då var nästa patient inbokad på den.

 

Sovmorgon på torsdagen och det behövdes för det blev inte mycket sömn den natten, som jag hade manschetten på mej.

Den pep inte på natten men den pumpades upp minst en gång i timmen. 

 

Fredag morgon var det dags igen.

Kl. 8.15 var jag där för EKG-provtagning.

 

Gnäll, tycker Du, och med all rätt.

Det är bra att allt kollas så jag får rätt medicin och att lilla hjärtat mår bra!

 

Februarivanten håller på att ta form.

I den månaden infaller ju Alla hjärtans dag och naturligtvis stickar jag då vantar med hjärtan på.

Med lite inspiration från både nätet och Solveigs Vantbok så har jag ritat mitt eget mönster.

Hoppas att vanten blir bra för jag har aldrig gjort mönster till stickning förut!

 

Igår, lördag, hade knyppelföreningen, Örebrouddarna-föreningen med spets, årsmöte.

Jag blev vald till sekreterare för årsmötet och som tack fick jag dessa vackra blommor.

 

Idag var vi, mina föräldrar, maken och jag, bjudna till kusin Britt-Mari på fika.

Morbror var också bjuden.

Han hade forskat lite om släkten på min mormors sida och jag fick lite papper, av honom, som jag ska ta kopior på och läsa igenom.

På min morfars sida hade han också skrivit lite släkthistoria.

Morfars far hade elva syskon och det skulle vara intressent att veta var alla de tog vägen.

Huset, där jag nu bor, har tillhört morfars kusin. 

När maken och jag köpte huset, tyckte morfar att det var trevligt att det stannade i släkten.

 

När jag kom hem från kusin Vitamin ringde jag till Birgit.

Det är alltid så underbart att prata med henne.

Hon är så härlig och det blev, som vanligt ett långt samtal med mycket skratt och tokerier.

Nu ska jag göra varma mackor och te, sa jag.

Va gott, sa Birgit, vad har Du på dem?

Jag tar något, som alltid finns i kylen, lite gammal ost, ketchup, kaviar och en slatt grädde.

Blanda allt och bred blandningen på brödet och gratinera.

Sagt och gjort, här har Du den, Birgit!

Smaklig måltid!

 

Muggen är julklapp från stora barbarnet.

Hon vet att jag gillar the Beatles!

 

Kram och natti, folk!