Inte gjort någonting idag annat än det som fägnat mej!
Gjort frukost.
Tittat på skidor och stickat.
Lagat mat.
Hämtat justerat protokoll.
Blev på dåligt humör när jag vaknade...det snöade.
Plusgrader har det varit hela dagen så snön gick bort.
Igårkväll tittade jag på fyran på tv.
Ett gammalt Morden i Midsomer, som jag sett förut.
Bättre i alla fall än Mellot.
I reklampauserna slog jag över och tjuvlyssnade lite.
Vid halv tio slog jag över.
Höll på att sätta chipsen i halsen.
Tommy Körberg m. fl. gick tydligen direkt vidare.
Hahaha...
Lilla barnbarnet, sex år, kommenterade.
Va' har de där gamlingarna där att göra!!!
Faster, tillika vår dotter, tyckte inte att de skulle få ringa och rösta från "hemmen".
Vanvördiga barn och barnbarn jag har...fniss...
Något allvarligare.
Tittade på Dokument utifrån.
Kom inte ihåg hur illa det var i Indonesien på 60-talet.
Nog har jag ju hört om Suharto på senare år men det som hände då kommer jag inte ihåg.
Förresten, 1965, då var jag 18 år.
Tänkte jag på utrikespolitik då?!
Nej, killar, och i synnerhet en kille, fanns i mina tankar!
De tankarna och handlingarna ledde till en tjej, som i år blir 48!
Vilket var bäst att tänka på, Indonesien eller Kenneth?
Svaret för mej är enkelt!
Kram och godnatt!
Såg inte Mellot i lördags, men verkar inte som om jag missat så mycket....fast det hade varit kul att se dom gamla "gossarna" sjunga!
SvaraRaderaSuharto, honom minns jag ju. Jag var 13 år det nämnda året och så där vetgirig som bara en 13 åring kan vara, hängde med på alla nyheter hela tiden. Men 10 år senare var jag i Indonesien och då var det i alla fall lugnt. Och nu vet jag inte alls......nu hetsar man bara upp sig över väder och vind och om garnet till det man håller på med tar slut osv. Så det kan ändra sig!
Och när jag blev 19 år hade jag bara det som jag nu kallar omgivningen i huvudet och han är alltså densamme, tack och lov!
Agneta kramar
Tittade bara i reklampauserna på Morden i Midsomer men jag lyckades pricka the Old Boys. Tyckte den var ok.
RaderaHär är också maken densamme som då!
Kram Inger