Vilket speedwaylag vi har i Sverige!
De direktkvalificerade sej till finalen på lördag i Manchester.
Jag satt ensam och tittade och tur var väl det för Kenneth hade blivit döv.
Jag skrek och jag slog händerna i bordet så jag trodde det skulle gå sönder.
...har ont i handflatorna...
Det blir spännande på lördagkväll!
Kenneth kör den här veckan åt åkaren så jag var tvungen att gå upp tidigt i morse och skjutsa honom.
Åkte till Kumla på förmiddagen och handlade livs.
Passade på att gå till apoteket och fylla på med blodtrycksmedicin.
...och kan man tänka sej...den fanns i lager!
Jag var också inom på Fonus och hörde mej för om en god vän och före detta granne, som gått bort.
Det stod i annonsen att begravningen ska ske i kretsen av de närmaste.
Vi vill gärna visa vårt deltagande i alla fall.
När jag åkte hem öppnade sej himlen och det kom ett riktigt skyfall.
Det var så pass att jag var tvungen att stanna.
Temperaturen sjönk från 25 grader till 17, skönt, nu kan man andas igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar