onsdag 7 oktober 2015

Dags för röntgen

 
Birgitta, brittsommar, herrgårdstorken.
Idag har det varit alla tre.
Blåst har det gjort fast inte så hårt som det behövs till herrgårdstorken.
Ofta var det herrgårdarna förr, som inte fått in spannmålen på höstarna
och för att säden skulle torka så måste det blåsa ordentligt.
Det kallades herrgårdstorken.
Kyligt har det varit idag också så vinterjackan åkte fram.
 
Jag har artros i mina knän och sökte vårdcentralen en dag
 när jag knappt kunde ta mej fram.
Läkaren skickade remiss till röntgen, drop-in och idag var det dags.
De öppnade 7.30 men vis av skadan och kön sist så åt jag frukost i lugn och ro.
Kenneth skjutsade in mej, han skulle tanka husbilen med både diesel och gasol.
Klockan 11.10 satte jag mej i väntrummet och tog upp min stickning.
12.00 var jag ute igen!
...och vilken härlig röntgensköterska...
Ho va jämt frå Värmlann, se, opp mot norska gränsa te.
Kommer du oppåt måst du åke te Tvällens värshus.
Dä ä mammes å pappes gamle lanthandel di gjort om te värshus 
å de har så go mat, en vilt resturang å ja söv i mitt gamle rum!
...en riktigt härlig tjej!
 
Om ett par veckor får jag se om det blir kniven eller inte.
Jag äter några piller så det har blivit bättre.
 
På eftermiddagen åkte vi över till min kusin och fika lite och tittade på deras höns.
I somras var vi med när en kyckling kläcktes
 och det hade blivit en ståtlig, vit tupp av den.
Detta är en annan tupp.
 
 
Besöket hos kusinen var egentligen att mäta bredden på en gammal vävstol,
som en tjej är intresserad av.
Den är bara fem (5) meter bred.  
(det är inte den på bilden)
Kram tills vi hörs! 
 
 
 

2 kommentarer:

  1. Så besvärligt med onda knän! Det slipper jag åtminstone än så länge och det är jag glad över, för jag uppskattar att kunna gå mina promenader. Jag skulle få lappsjuka om jag inte kunde komma ut när jag så önskar.
    Trevligt i alla fall att du mötte en trevlig sköterska. Sånt muntrar upp!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är tråkigt att jag inte kan gå så mycket men knäna är bättre.
      Jag log hela vägen från röntgen!
      Kram Inger

      Radera