Det första löv jag upptäckte var naturligtvis knypplat!
Vem träffar jag på när jag går och väntar på svägerskan? Jo min lärare på Kävesta folkhögskola, Ingrid Söderberg! Detta hade dräktsektionen i Örebro gjort, silhuetter av folkdräkter från länet, bl.a. Gällersta t.v.
Knypplat i koppartråd av Olle Norin, Folkare knyppelgille, där även Birgit, min goa vän, är medlem. Det var svårt att få en vettig bild av knypplingen när det syns löv i bakgrunden.
Detta är Margaretas löv, som hon kämpat med. Hon går på studiecirkel hos mej.
Svägerskans broderade löv.
Jag tänkte på min kompis Bia när jag såg detta. Hon cyklar mycket och nu kan hon få inspiration att brodera sej ett sadelskydd. Detta kostade bara 1500 kr.
Alltså, de här skulle jag velat ha men de var inte till salu!
Idag, söndag, har vi varit på avskedsmiddag för stora barnbarnet. Hon ska plugga i Skottland i fyra år. Det tycker inte lilla barnbarnet om, "ska Du också flytta från mej, jag har ju redan två kusiner som inte bor i Sverige!". Tufft ibland!
Nynäs säteri ca en km från oss.
Detta hus har stora barnbarnet velat besöka i många år. Ikväll hade jag lånat nyckel så vi fick gå in. Det står och har stått obebott ganska länge. Det var lite kusligt att gå in, ljuset fungerade inte heller. Gå in Du, sa hon. Neej, gå in Du, sa jag!
När vi väl vågade oss in så var det rum åt alla håll! Serveringsgång och korridor och toaletter, hur många som helst! Två kök bredvid varandra var det också, hm! Vet knappt om jag skulle hitta i alla vindlingar och vrår om jag bodde där.
Fina tapeter i en del rum.
Häftig telefon, det andra på bilden behöver man inte bry sej om!
Här försvinner hon upp på vinden, där det var fyra inredda rum.
Prinsessan på ärten kanske låg här!
Så breda var golvbräderna!
Tjejen, jag tror hon skulle vilja vara slottsfru här, var väldigt nöjd med avskedspresenten, en titt i stora huset på Nynäs säteri!
Detta var mycket på en gång!
Kramis till nästa gång!
Vilka vackra löv. Fick du inspiration att knyppla ett eget löv nu?!
SvaraRaderaKram!
Hej!
RaderaJa, faktiskt så fick jag en kick att knyppla ett eget löv och göra egna mönster!
Kram Inger
Kan nästan inte tro att löven är knypplade, otroligt fint hantverk. Huamig att ni vågade gå in i det stora huset, kunde ju ha spökat... Tänk vad intressant och vetat hur dom levde dom som bodde där.
SvaraRaderaHej!
RaderaDet var mycket fint hantverk på Lilievalchs!
Det var lite tufft att gå in, i och med att ljuset inte fungerade heller! Vi pratade om det idag, barnbarnet och jag, tyckte vi var modiga!
Kram Inger